.

jag heter elin anna isabell lönn nilsson -elinapelina, elanpelan, kärt barn har många namn
jag är för tillfället ganska trött men tacksam för en fin helg
jag är duktig på att planera och ta tag i saker. pyssla och fixa och ta hand om allt och alla
jag tycker inte om galet tidiga mornar, elaka människor och egoism
jag är jättedålig på att säga nej och att bara inte göra något alls
jag läser allt för mycket pluggböcker just nu och på tok för lite böcker bara för att jag vill
jag gillar impulsidéer, brinnande engagemang och intresse och att få uppleva nya underbara saker
jag sjunger alltid tror jag
jag älskar min fantastiska familj och mina härliga vänner
jag önskar att människor generellt skulle ta bättre hand om varandra, visa kärlek och omtanke
jag är inte speciellt bra på fotboll och tennis, även om jag gärna skulle vilja vara det
jag pratar ofta, mycket, länge. men lyssnar också hemskt gärna
jag tycker om att hjälpa andra, det hjälper mig samtidigt. på alla nivåer, stort som smått
jag är beroende av att anta nya utmaningar, utforska nya äventyr
jag har på mig leggings och klänning/kjol mycket hellre än jeans eller andra byxor
jag dricker gärna vatten till mat, kaffe med mjölk och juice till frukost, rött vin vid fest
jag lyssnar på allt. nästan. gärna texter som berör
jag blir arg väldigt sällan, men när människor inte behandlar varandra med respekt så exploderar jag
jag är rädd för att aldrig få se pappa igen någonsin. och för att andra människor i min närhet ska gå bort 
jag kan inte förstå hur extremt många det är som inte är öppensinniga utan dömer människor på grund av okunskap och inte ser allas lika värde
jag är uppväxt med världens finaste föräldrar och lillebror. de största supportrarna man kan ha, som alltid inspirerat till att inget är omöjligt och att man kan nå hur långt som helst  
jag har hopp om framtiden, trots allt förfärligt som drabbat oss. det kommer bli bra, trots ett stort tomrum och längtan i våra hjärtan. pappa ♥

Inspirationen till ovanstående påståenden lånade jag av den helt fantastiska Julia, ordförande i Ung Cancer. Hennes blogg är kanon och där hade hon skrivit samma påståenden om sig själv. Tackar för lånet :)